augustidikter ur "Raderingar"
Skrattmåsarna tystnar i sensommarkvällen. Musik
ur öppna fönster. Natten har mer tid än dagen:
ett mörkt bord vi dukar upp berättelser på.
Av honom tog hon för sig rikligt. Men då hon kallade
honom sitt lilla sockerpäron krympte han
och försvann på ljudlöst applåderande fötter.
Om du inte får vara med den du älskar, får du älska den
du är med, sa pappa. Och minnesvärdare än samlag är
goda samtal. En sak till: sätt aldrig allt på samma nota!
Vi lovade hålla kontakt. Det blev inte av. Hon sa hon skulle
minnas, men inte vad. Jag fattade inte hur hon kunde
vara så vacker fast jag inte längre älskade henne.
Morfars liv var en småstadskrönika, späckad
med tilldragelser i familjen. Hans gud var filantrop,
hans stjärnhimmel ett tomtebloss.
Mormors silverrävsboa fladdrar
i mörkret vid ett krossat vindsfönster.
Jag skriker av fasa. Låter mig sedan smekas.
Morfars ordensbroder grep en trollslända i vingen, tände på
bakkroppen. Vilket sprak! Som en torr filmremsa utan innehåll.
Den bildrutan, fastnålad i luften, bleknade inte med åren.
Känslor har olovliga undersidor, oväntade lukter:
som spillolja under mörka bryggor. Jag visade dig
allt för att gömma mig bättre. Du hittade mig ändå.
Poesisamlingen Raderingar
som dessa dikter kommer från, finns att köpas i sin helhet från serum som ebok.
