Pamela Jaskoviak
6 Dikter
ur boken
Suburbia (eller Den röda kanoten)
Suburbia sover
Spirean spirear utan ljud och lupinen lupiner
i ingenmanslandet mellan land och stad
omringade av den tysta kanalen. Duvslag finns
och bergknallar. Och motorv¼gens susningar
i bakhuvudet. Laddade bloml‘dor mot staden.
Landet l‘ngt ur sikte. En bra bit fr‘n havet.
Claire sover
Hon st‘r p‘ balkongen dagarna ut
och inbillar sig en komet och r˜ker n¼r
b¼bisen sover. Vecket vid munnen och
det ljusa h‘rets m˜rka r˜tter. Och r˜ken
som slingrar sig upp upp ut. Sp‘r av lack
p‘ hennes fingrar. T¼nker sig ett skepp
i kometens stj¼rnsvans.
Ros-Marie sover
en bed˜vad s˜mn l‘ng och tom som en korridor
under semestern. Och br˜sten vilar mot varandra
lika sl¼ta och utsatta som s¼lbarn. Mascara i ˜gat.
Bara femton ‘r och dr˜ml˜s.
Den gamla sover
i v¼ntan p‘ morgonrodnaden och Honom
som f˜rsvann fr‘n kartan mycket ung. Och
huset andas ur naturstensgrunden. Och
dimmorna ¼r tunga av fukt ˜ver stenpartiet.
K¼rleks˜rt kinesiskt fetblad och n‘gra ulliga
som ingen vet vad dom heter fr‘n Šland.
En kvardr˜jande doft av br¼nder.
Antennerna
nuddar vid molnen. N‘r in i deras mjuka magar
som sv¼var ˜ver taken. Och kastanjen har sl¼ckt
sina lampor. Det ¼r ‘ter semester och m‘sarna
ger hals.
Grillarna
¼r gr‘ skelett av kv¼llen. Alla var d¼r parfymerade
i vita byxor vita gymnastikskor och sandalsandaletter.
Alla kom. Men nu sover alla eller n¼stan. Och trafiken
glider tyst f˜rbi. Det ¼r glest mellan ljusen men
en och annan gryningshusvagn r˜r sig
djurlik genom dimman
And when I go I will travel light.
Oh, watch me now.
- Patti Smith
Tidigare Sajtpoeter
